Personlighet med funktionshinder!
I vissa sittvationer annses jag som tyst och blyg och i andra sittvationer annses jag som att jag hörs överallt och folk vill bara få tyst på mig.
Och jag vet att det har med mitt funktionshinder att göra.
Och jag pendlar så.
Folk säger som vet hur jag e att jag är som Grynet!
För jag bryr mig inte jag är 100% mig själv och jag försöker alltid vara 100% mig själv.
Och då glappar jag käfften 24/7 och gör konstiga saker som '' ni normala tycker e konstigt".
Men i sittvationer där jag vet att jag måste skärpa mig blir jag lite som förlamad för min kännsla är då att jag blir nerstämd och tänker jag vill inte ha mitt funktionshinder jag hatar mig själv.
Och personer som stör sig på mig när jag glappar ska ni vara glada för då betyder det för mig att jag känner er så pass väl att jag vågar vara mig själv och stör ni er så får ni säga i från för med mitt fuktionshinder kan man inte läsa av sånt.
jag frågar säkert mig mamma 100 gånger om dagen när jag är osäker på en sittvation varför sa den så vad menar den med det är den arg på mig är den ledsen på mig är den besviken på mig.
Och jag försöker träna på det men det är som att säga till en som sitter i rullstol som inte har några ben att springa men jag försöker iallafall.
Ni med funktionshinder förstår vad jag menar!
Ni som inte har det förstår kanske till en viss del eller så förstår ni inte!
Och jag lever med det och jag vet SVART ELLER VITT INNOM DETTA!!
Och det är så här det e för mig och fler!!!
Alla med funktionshinder har rätt till ett bra liv!!
Jag tar aldrig mitt funktionshinder som en ursäkt så vi har det ur värden!
Jag vet att jag får kämpa mer en dom utan för att få hjälp med det jag inte klarar av pgn av mitt funktionshinder.
För er som inte har ett funktionshinder är det nog svår att förstå hur jobbigt vi har det.
Man måste gå till myndigheter skicka in annsökan få ett godkännande för att få den hjälpen man behöver.
Och myndigheterna ska alltid snåla med pengar vilket som då gör att vi som redan är nere på samhällets botten åker enu längre ner.
Vi får bråka gå hit och ditt och nästan varje gång möts man av en vägg!
För folk utan funktionshinder klarar allt det gör inte vi med funktionshinder.
Och det gör att vi går runt med oro ångest i kroppen.
Man vill vara självständig men det går inte så myndigheterna behandlar oss man måste alltid ta hjälp av en nära anhörig för vi karar det inte!
Ni säger att vi vill hjälpa er till ett bra liv men varför gör ni på detta sättet??
För på detta sättet har inte vi alla med funktionshinder rätt till ett bra liv!
Varför jag skriver om detta är att nu få myndigheterna lägga av med sina tramms.
Och någon måste tala om hur det värkligen ligger till!!
